Det känns som vi har vart en evighet i SF och det känns skönt att vi nu sitter i bilen upp längst 101 till Portland. Ett stort THANKS! till Jan & Monz som föreslog kustvägen hela vägen från Golden Gate till Portland. Vi kom 1 timma sen var det nog. Vägen var kringligare än en polkagris (ööh). Givetvis kunde vi inte vända tillbaks eftersom det skulle kännas som ett failure och åka tillbaks 1 timma så det kördes på. En timme till och vi kom fram till en by där vi kollade en karta hur vi skulle köra för att komma på motorväg igen. Bra Jan återigen. Den bushvägen vi hittade som skulle leda oss till motorvägen mot Portland gick först tillbaks till SF och tog typ 1.5 timma att köra = totalt 3.5 timma bortslösad tid.
Nåja, vad är en radtrip utan missar.
Måste sammanfatta de 2 sista dagarna i SF nu bara. Eller ja, söndagens efterfest till Surefirespelningen hände ju också. Stället var en 3 våningar s lokal bestående av 1 skivbutik på entréplan, konsthall på övervåningen och en svartklubb i källaren typ. Helt ok ställe, ljudet var enligt USA standard, skit.
Iaf, inga höga förväntningar på giget. Speciellt inte när han som satt i entrén och tog inträde hade en MEGA GB glasstrut i mungipan med "my own Special Blend".
Var jävligt laid back stämning dock, folk var trevliga och glada och i en liten minibar serverades öl och nån drink. Stog också en rastatomte och bakade olika kakor som såg sweet ut. Jag vågade dock inte testa nån, swinefluuu-nojja.
Spelingen var ok, jag och jan lirade b2b. Var ganska mycket folk där. Appleblim kom också dit och bytte av oss efter 1 timma typ.
Att folk röker sig böjda varje timma av dagen är inget konstigt här i SF så jag har slutat att häpnas över att de hela sker så öppet överallt.
Det enda som gjorde mig lite "hmm.." var att 3-4 hade med sig sina hundar ner på klubben. Nog för att hippies/pundare är kända för att älska sina husdjur men att utsätta jyckarna för så mkt rök och ljudvolymer borde säga sig själv att det nog inte är det bästa för en söt jycke med scarf runt halsen.
Efter vårt set stog vi kvar o tog en bira och pratade med några snub bar som höll på med live dubstep. Lät intressant och vi fick en cd me prylar dom gjort. Lät helt ok. Vi var tvungna att dra ganska tidigt från festen eftersom vi skulle upp tidigt måndag och ta en trip ut till Alcatraz.
Monz skryter jämt om att han är den som är uppe tidigast på mornarna så han va helt lugn med att ställa väckarklockan på 7am eftersom båten ut till avgick 9.
Så roligt när jag drar upp han kl. 8 och säger att vi måste dra och han mumlar: "nee, klockan e ba 6.50. Sekunden senare inser att han slaggat ifrån klockan och hoppar 2 meter upp i taket typ.. Aja, kanske inte va så kul men hade ni vart me hade ni garvat ihjäl er.
Alcatraz itself har jag väl inte så mkt och berätta om. Intressant ställe med otroligt mycket historia, helt ok turistmål. Synd bara att stora delar av ön var avstänga eftersom ön även är ett naturreservat för seabirds. Tydligen var det parningsdax just nu och tro det eller ej, jag lyckades fånga 2 jäklar som satte på varandra. Laddar upp en liten film senare.
Kvällen efter och även sista dagen i SF var Jans födelsedag. Detta firades med fernet och Cpt Morgan + Coke på baren triple Crown. I baren på stället träffade vi på en snubbe som hade vart nere på Surefire och gillade skiten skarpt. Han körde även en klubb tisdagkvällar på ett ställe några blocks ifrån baren vi satt i och undrade om vi hade lust att komma förbi och gästa en timma. Givetvis tackade vi ja och begav oss till 4e spelningen på 6 dar.
Stället va en halvstor bar där det serverades allt från hiphop till instrumental jazz hiphop till skwee och motown classics. Crowden verkade va hängiven och jammade loss. Ljudet på haket var återigen av US standard = crap. Skit samma . Settet bestog till största del av djupa melodiösa saker och Monz riggade upp sin Korg R3 på en bananlåda och jammade loss som aldrig förr.
Helt sköna reaktioner och en söt tjej gled fram och frågade om vi hade myspace eller om vi hade släppt några saker. Jag svaraqde ja & ja och berättade att vi släppt saker under namnet L-Wiz och hon blir aldeles tårögd och börjar fan-skrika "OMG OMG it's you !!! I love your stuff sooo much !!"
Helt skön kväll detta och roligast va i slutet av settet då en stor svart MC gled upp och började freestyla som om han inte gjort annat i sitt liv. Han va helt sjukt funkig och rösten och rimmen var så bra!
Nämnde jag att liraren som hade klubben hade startat den för några år sen tillsammans med själva J.Dilla aka Flying Lotus!
Nu här i bilen, någonstans i skogen, längst highway 1 mot Portland tänker jag att trots alla pundare och hemlösa så är SF ett helt skönt ställe. Att bo där skulle nog inte riktigt va min grej men att återvända hit på en semester är helt klart soft.
Fan nu glömde jag att berätta om den "festival" som skedde i söndags på dagen i SF. Bay to Breaker eller nåt sånt hette grejen som var uppbyggd på att det skulle vara en minimarathon genom SF innerstad men som under åren ballat ur mer och mer. 40 tusen deltagare var det nu som likt ett förstamajtåg paraderade längst gatorna spritt språngande NAKNA!
Var dom inte nakna så var dom utklädda till god knows what.. Söp gjordes det som aldrig förr.
Detta var tydligen det enda eventet som snuten inte brydde sig om open containers eller jointar för den delen.
Hela stan osade gräs och gatorna var fylld me tomma ölburkar, flaskor och kegs. Helt sjukt men ändå soft. En dröm för alla hemlösa burksamlare med sina shoppingcarts.
På tal om hemlösa med shoppingcarts. Efter Surefirespelningen och besvikelsen över den senarelagda efterfesten drog vi hem till Babylon System grabbarna och chillade med en öl. Helt skön lya, stort som fasiken. Nåväl, när vi sitter och snackar där ringer det i Jannes telefon. Det var tydligen en hemlös kvinna som undrade om en av grabbarna i Babylon System saknade sin lur. Han kunde knappt tro det men hon förklarade att hon bara hade ringt senast uppringda nummer som råkade vara Janne som just då satt brevid han som ägde luren. Hon berättade vart hon va och att han kunde glida förbi och hämta upp luren om han ville ha den.
Tala om snäll dam och när hon fick 25 dollars för att hon varit så snäll utbrast hon i glädje : "Now I'm gonna go buy all the cupcakes i can get!!!"
Portland here we come..
To be Continued!
Sunday, May 24, 2009
Farväl San Fran. Vi drar till Oregon nu..
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment